Dödskalleringen

Artiklar

Fantomen Talar: Förklaringar

Referenser: Dödskalleringen, Tom-Tom.

Bland annat om dödskalleringen, och om Llongoprinsen Toomytomagano, mer känd som Tomtom.

Publicerad i: Fa 8​/1984.

Fantomen Talar: Dödskalleringen

Referenser: Dödskalleringen.

Publicerad i: Fa 12-13​/2009.

Episoder

Fantomen: Ringen

Den förste Fantomen lämnar de djupa skogarna för att resa hem till England. När han kommer fram står dock hans moders hus i låga, en mordbrand riktad mot filosofen och alkemisten Paracelsus tar i stället fantomens moders liv.

Referenser: Den 1:a Fantomen, Dödskalleringen, England, Henrik VIII, Paracelsus, Portsmouth, Salzburg, Sir Thomas.

Text: Ulf Granberg. Bild: Jaime Vallvé.

Publicerad i Fa 11​/1977, Fa 4​/1986.

Fantomen: Mysteriet i Rom

Tufft äventyr med den förste Fantomen

Referenser: Den 1:a Fantomen, Dödskalleringen, Neros ögonsten, Rom, Roms katakomber.

Text: Ulf Granberg. Bild: Jaime Vallvé.

Publicerad i Fa 25​/1977.

Fantomen: Sångaren

En gangsterboss kallad Sångaren har fått en idé: Han ska använda döskallemärket vid sina kupper, så att Fantomen får skulden!

Referenser: Dödskalleringen, USA.

Av Lee Falk och Wilson Mc Coy. Översättning: Hans Jonsson.

Dagstrippar måndag den 22 maj 1944 - måndag den 21 augusti 1944.

Publicerad i Fa 7​/1980.

Fantomen: Den förste Fantomen 1516 - 1566

År 1536 stävar ett engelskt handelsfartyg längs Afrikas östkust. Kapten Walker hade i tio år fraktat kryddor från Venedig och Portugal till England, men nu ville han själv handla kryddor direkt från Indien! Styrman på fartyget var hans egen son …

Referenser: Den 1:a Fantomen, Dödskalleringen, England, Frankrike, Frans I av Frankrike, Gabrielle, Henrik VIII, Johanniterorden, Neros ögonsten, Nostradamus, Paracelsus, Portsmouth, Rom, Roms katakomber, Salzburg, Singhpiraterna, Sir Thomas, Suliman den grymme, Venedig.

Text: Michael Tierres. Bild: Kari Leppänen.

Publicerad i Fa 25​/1984.

Det här äventyret är en sorts sammanfattning av alla hittills publicerade äventyr med den 1:a Fantomen.

Fantomen: Dödens ring

I fyra århundraden har dödskalleringen gått från far till son och dess ägare har svurit att använda dess krafter i rättvisans tjänst. Ringen som en gång i tiden tillhörde den grymme kejsar Nero i Rom och vars mystiska krafter uppenbarades för den 4:e Fantomen. I krigets Europa 1631 är katoliker är ute efter ringen eftersom de tror att den har mystiska krafter som kan förgöra "Lejonet från Norden".

Referenser: 30-åriga kriget, Den 4:e Fantomen, Dödskalleringen, Gustaf Adolf, Jesuitorden, Magdeburg.

Av Kari Leppänen. Översättning: Leif Bergendorff och Ulf Granberg.

Publicerad i Fa 17​/1998 (del 1), Fa 19​/1998 (del 2).

Fantomen: Sekhmets stjärna

Vintern 1650 var min förfader, den 5:e Fantomen, i stormakten Sveriges huvudstad Stockholm. Orsaken till att han befann sig i den nordliga staden är en av de mest välbevarade hemligheterna i vår ätts historia.

Referenser: Den 5:e Fantomen, Descartes, Drottning Kristina, Dödskalleringen, Stockholm, Sverige.

Text: Ken Ikonen, Jens Hansegård och Kim McLaughlin. Bild: Felmang och Morrik. Översättning: Ola Westerberg.

Publicerad i Fa 20​/1998.

Fantomen: Den siste Fantomen

En berättelse får Fantomen att ifrågasätta sitt eget ursprung och han möter svårigheter när man måste lösa problem som vanligt folk.

Referenser: Chou Chan, Dogai Singh, Dödskalleringen, Kristalltronen, Singhpiraterna.

Text: Reimerthi. Bild: Felmang. Översättning: Ola Westerberg.

Publicerad i Fa 24​/1998 (del 1: Den åttonde cirkeln), Fa 25​/1998 (del 2: Den utvalde).

Fantomen: Fantomens ring

En varm dag i djungeln tar Fantomen sig ett dopp. En fågel får syn på ett glittrande föremål på en sten vid strandkanten. Den dyker ner, tar det och lyfter med Fantomens välkända dödskallering i näbben.

Referenser: Dödskalleringen.

Text: Lee Falk. Bild: Wilson McCoy.

Söndagssidor söndag den 29 oktober 1950 - måndag den 11 juni 1951.

Publicerad i Fa 26​/1999.

Tidigare publicerad i Fantomen pocket nr 39 1976.

Fantomen: Legenden om Rahotep

När detta nedtecknades hade fem år gått sen senast. Farao Akhenaton regerade tillsammans med Nefertiti, som tog råd av in far Eje, som i sin tur konspirerade för att behålla makten. Ute i öknen som en ensam stenstod fanns fortfarande lervarelsen.

Referenser: Alexandria, Dödskalleringen, Egypten, Farao Akhenaton, Minerva Brooks, Nefertiti, Thebe.

Text: Claes Reimerthi. Bild: Kari Leppänen. Färgläggning: Reprostugan. Översättning: Janne Eriksson. Textsättning: Reprostugan.

Publicerad i Fa 8-9​/2011 (del 1: Toths bok), Fa 12-13​/2011 (del 2: Dödens dolda hand), Fa 21-22​/2011 (del 3: Krokodilgudens tempel).

Fantomen: Rädda Jerusalem

Kurator Minerva Brooks vid Etnografiska muséet i Morristown hittar fler länkar i den kedja som föbinder Fantomen med tempelriddaren Christophe d'Errant och even med egyptiern Rahotep ...

Referenser: Balduin IV av Jerusalem, Christophe d'Errant, Dödskalleringen, Egypten, Guy av Lusignan, Jerusalem, Korsriddare, Minerva Brooks, Morristowns Etnografiska Museum, Reynald av Châtillon, Saladin, Thebe.

Text: Claes Reimerthi. Bild: Kari Leppänen. Färgläggning: Reprostugan. Översättning: Henrik Brandendorff. Textsättning: Reprostugan.

Publicerad i Fa 9​/2012.

Fantomen: Tempelriddarnas hemlighet

År 1188 återvänder tempelriddaren Christophe d'Errant från det heliga landet till Frankrike, bitter och desillusionerad. Han hade sett girighet, avund och hat förgifta nobla mäns sinnen och svor en helig ed att bli de fattigas och förtrycktas riddare. Snart spreds ryktet bland hög och låg om en fruktansvärd spökryttare, en ondskans Nemesis. Hans ättlingar skulle följa i hans spår – och myten om Fantomryttaren växte ... År 1307 hade tempelriddarna blivit så mäktiga i Europa att härskare kände sig hotade. Främst Filip IV av Frankrike, även kallad Filip den Sköne, som beslöt att bryta tempelriddarnas makt ...

Referenser: Christophe d'Errant, Doktor Caen, Dödskalleringen, Filip IV, Jacques De Molay, Korsriddare, Minerva Brooks, Tempelriddare.

Text: Claes Reimerthi. Bild: Kari Leppänen. Färgläggning: Reprostugan. Redaktion: Ulf Granberg. Översättning: Göran Semb. Textsättning: Reprostugan.

Publicerad i Fa 22-23​/2012.

Fantomen: Anno 1349

Året är 1349 och pesten härjar i det medeltida Europa. I en liten tysk stad läggs skulden på judarna. Den åldrande Fantomenryttaren Christian d'Errant måste rädda dem från en våldsam mobb, men även försonas med att han är den sista i sin ätt.

Referenser: Christophe d'Errant, Doktor Caen, Dödskalleringen, Minerva Brooks, Toths bok.

Av Reimerthi och Leppänen. Färgläggning: Reprostugan. Översättning: Göran Semb. Textsättning: Reprostugan.

Publicerad i Fa 6-7​/2013.

Fantomen: Den siste merovingerkungen

Under tolv berättelser har vi undersökt Dödskalleringens historia, från antiken till då den hamnade i händerna på familjen Walker. I den här trettonde och sista delen som utspelar sig i modern tid får Fantomen äntligen veta sanningen om ringen, då han konfronterar en maktgalen fransk adelsman som lever som en medeltida prins i dennes släkts slott.

Referenser: Doktor Caen, Dödskalleringen, Frankrike, Minerva Brooks.

Text: Claes Reimerthi. Bild: Kari Leppänen. Färgläggning: Reprostugan. Översättning: Göran Semb. Textsättning: Reprostugan.

Publicerad i Fa 4​/2014.

Fantomen: Stulna ringar

En desillusionerad soldat från en välbergad sydstatsfamilj migrerar från USA till Afrika med sin slav under 1800-talets andra hälft. I Morristown blir han räddad av Fantomen efter ett rånförsök, men Fantomen som blivit förgiftad efter en tidigare kamp tuppar av. På så vis hamnar de två ringarna i orätta händer. Ringar som besitter stor makt.

Referenser: Det goda märket, Dödskalleringen, Morristown.

Text: Claes Reimerthi. Bild: Anthony Spay och Daniel Müller. Färgläggning: Reprostugan. Översättning: Göran Semb. Textsättning: Reprostugan.

Publicerad i Fa 24​/2020.